Att uttala sig som forskare

I veckans Nature finns en nyhetsartikel¹ om Nobelpristagare som skriver på petitioner om olika saker. Artikeln handlar om vad en Nobelpristagare bör läna sitt namn åt och hur de väljer vad de skall skriva på. Det är en frågeställning som är intressant också för den här bloggen. Inte för att den kryllar av Nobelpristagare, men i det vidare perspektivet om vad en forskare skall uttala sig om.

I min privata blogg skriver jag om allt som jag finner intressant. Jag uttalar mig gärna om politik, kultur och annat där jag näpperligen kan göra anspråk på någon expertis. Jag gör det i egenskap av privatperson och jag hävdar aldrig att mitt ord som forskare skulle väga tyngre än någon annans. Frågan blir mer delikat när forskare uttalar sig i frågor i egenskap av forskare trots att frågan ligger utom deras expertis. Man kan fråga sig varför en professor i literaturvetenskap (ett exempel taget ur luften) skulle ha större tyngd i frågan om kärnkraftens vara eller icke vara än en lekmans. Å andra sidan har en person som är skolad i vetenskapligt tänkade kanske större erfarenhet i att analysera frågor ur en vetenskaplig synvinkel även när det inte ligger inom hennes direkta forskningsområde.

Tanken med den här bloggen är skribenterna i egenskap av forskare skall skriva om saker där vi just som forskare kan tänkas ha bättre insikt än åtminståne den breda allmänheten. Det är en uppgift med visst ansvar, där det gäller att tala om när man vet och när man spekulerar fritt, framförallt när vi kommenterar saker som utbildningspolitik och liknande frågor där svaret ofta ligger i betraktarens öga.

Slutligen vill jag bara säga att naturligtvis skall inte forskare avhålla sig från att uttala sig även i den allmänna debatten. Man bör dock vara försiktig med att väga in sin forskaraktoritet när den inte är relevant, och samtidigt vara medveten om att det inte helt går att separera rollerna. Balansen kan vara svår att finna, och det blir svårare ju högre upp i den akademiska hierarkin man kommit. Ingen bryr sig om vad en liten doktorand på forskningens fabriksgolv säger medan en professor har en helt annan tyngd och ett Nobelpris garanterar uppmärksamhet.

¹ ”Signing on”, Nature 447, 374-375, och ”Nobels in dubious causes” Ibid., 354.

Andra bloggar om: Vetenskap.