Globaliseringsrådet om framtidens forskningspolitik

Globaliseringsrådet, bestående av regeringsledamöter, företagschefer och andra höjdare i samhällslivet kom just med sin första rapport ”Kunskapsdriven tillväxt”. Kapitlet ”En svensk forskning av världsklass” innehåller en hel del resonemang om forskningspolitik och strategier för hur framtidens forskning ska se formas och är ett underlag för den kommande forskningspropositionen. Ganska intressant läsning och ganska hoppfullt faktiskt.

Man inleder kapitlet med att konstatera att den offentliga finansieringen av svensk forskning har försvagats de senaste 10-15 åren, även om tappet har skett från en internationellt sett hög nivå. Globaliseringsrådet stöder målet om en procent av BNP till civil forskning, som visserligen redan stöds av en majoritet i riksdagen, men där det råder oenighet om hur den där procenten egentligen ska beräknas. Vad som nu krävs är emellertid inte olika argument för att slippa satsa, skriver man, utan det är dags att handla istället. För att nå målet om en procent av BNP krävs att finansieringen ökar med nästan 8 miljarder kronor från dagens 24 miljarder per år och man föreslår en årlig 15%-ig ökning av anslagen tills dess att målet nås, vilket, hävdar man, skulle innebära en relativt liten kostnad för Sverige som helhet, men ett enormt lyft för forskningen.

Man föreslår vidare en mer oberoende ställning för universiteten, som bör få en annan juridisk status än idag. Donationer från privatpersoner och samarbetsprojekt mellan universitet och näringsliv bör ge skattelättnader och samarbete mellan universitet och näringsliv bör underlättas.

Globaliseringsrådet skriver också i sin rapport att det måste finnas tjänster för fortsatt forskning även efter avlagd doktorsexamen och att talangfulla unga forskare måste få det lättare att etablera sig som självständiga forskare med eget labb. Dagens meriteringssystem fungerar ofta som en bromskloss, vilket leder till att ambitiösa unga forskare flyttar utomlands, skriver man. När det gäller just tjänstestrukturen så ska det bli intressant att se vad som kommer att presenteras under de närmaste månaderna från Befattningsutredningen (är inte det ett fantastiskt tråkigt namn förresten!).

Ytterligare något som Globaliseringsrådet föreslår är att forskningssatsningar blir mer långsiktiga, istället för som idag med många kortsiktiga projektbidrag och att ledande forskning ska koncentreras till forskargrupper med en storlek som har den kritiska massa som krävs för internationell konkurrenskraft i toppklass.

Jag tycker att det mesta verkar rätt vettigt. Återstår bara att se om riksdag och regering är villiga att satsa på forskning med belopp i den storleksordning som globaliseringsrådet föreslår.