Bojkott?

Som många säkert vet så har det den senaste tiden pågått en debatt inom vetenskapsvärlden om bojkott av forskare. Debatten har rört både fenomenet i allmännhet, liksom det nu aktuella fallet att The Union och Colleges and Universities (UCU) i Storbritannien har beslutat att bojkotta samarbete med israeliska forskare och institutioner. Som vanligt när det rör Palestina-Israel så har debatten varit het och åsikterna gått isär. Nu har jag nåtts av en petition från Scholars for Peace in the Middle East, SPME, (man frågar sig om det finns en grupp som heter Scholars against Peace in the Middle East) där en större grupp av forskare, bland den många Nobelpristagare, förklarar sig vara israeliska när det gäller den här bojkotten. Det har redan lett till att t.ex. Steven Weinberg ställt in besök i England. Petitionens mål är att ha 10000 underskrifter, man ligger runt 8500 nu.

Förutom att jag tycker det är helt vansinnigt att ensamt välja ut Israel som mål för bojkott så är frågan om akademisk bojkott intressant i sig. Finns det någon anledning att vägra samarbeta med akademiker från ett land för landets politiks skull? Jag tycker inte det. Visst kan man vägra samarbeta inom vissa områden; Jag tror inte ett kärntekniskt samarbete med Nordkorea skulle vara så bra. Men heltäckande bojkott går emot hela idén om akademisk frihet. I Sverige (och de flesta andra demokratiska länder) har vi en regel som säger att forskningen inte skall styras av politiker utan av forskarnas omdöme och intresse.¹ Under kalla kriget förekom kontakter och samarbete med forskare i Sovjetunionen, och under apartheidsystemets Sydafrika var bojkotten mot dess forskare inte alls okontroversiell. Det finns flera anledningar till detta: För det första är universitet ofta ganska liberala institutioner, att stödja universitet och forskare betyder inte att man nödvändigtvis stödjer ett lands politik. För det andra är forskare inte representanter för ett land, utan för sin egen forskning och dess meriter, till skillnad från t.ex. en idrottare som kläs i landslagsdräkt.

Sammantaget har jag svårt att se att en akademisk bojkott skulle leda till något positivt över huvud taget. Jag kan förstå om enskilda forskare finner det svårt att samarbeta med andra enskilda forskare, men ett allmänt förbud för samarbete är ren idioti.

UPPDATERING: Såg att det dykt upp en debattartikel i DN om det här också.

¹ Ok att det fungerar så i teorin. Praktiskt ser det lite annorlunda ut.