Syntetisk biologi - att byta identitet
I augusti 2006 skrev The Economist att "synthetic biology is poised between hype and hope. But its time will soon come." Och kanske har vetenskapssamhället nu tagit sig ett steg närmare den tiden nu.
Det har länge varit känt att man kan modifiera organismer genetiskt genom att sätta in en eller flera gener från en annan organism. Den här sortens "syntetiska biologi" görs i många forskningslab dagligen, med skiftande syften; näringsrikare grödor, vaccinproducerande växter, vätgasproducerande cyanobakterier eller bekämpningsmedelsresistenta grödor för att nämna några exempel. Men fram till alldeles nyss har det handlat om att byta ut en liten del av arvsmassan.
I förra veckan kom dock större nyheter. Forskare på J. Craig Venter Institute (för övrigt samma Venter som låg bakom det sk HUGO-projektet, att kartlägga det mänskliga genomet) rapporterar nämligen att de har lyckats med konststycket att transformera en sorts bakterie till en annan sorts bakterie.
En bakteries genom(arvsmassa) har helt enkelt fulltständigt bytts ut mot en annan bakteries dito. Forskarna har helt enkelt gjort ett identitetsbyte genom transplantation av hela arvsmassan. Och även om det är på modellorganismer som är ganska enkla att arbeta med (de har bara en kromosom, och de saknar cellväggar som skapar besvärliga barriärer för själva transplantationen) och effektiviteten i identitetsbytet inte var så hög så är det fortfarande synnerligen intressanta och nydanande forskningsresultat. Därav att det förstås också är publicerat i Science.
Nästa mål för forskargruppen är att åstadkomma en helt syntetisk kromosom, som kan innehålla industriellt intressanta gener, som t ex ska kunna hjälpa oss att producera alternativa bränslen. Ja, och så förstås att få den artificiella kromosomen att fungera när den väl transplanterats, och det är antagligen väsentligt mycket lättare sagt än gjort.
Dessutom lär syntetiska kromosomer och planerna på att transplantera in dessa i levande organismer leda till nya etiska debatter. Många av oss minns hur högt diskusisonsvågorna gick när nyheten om det klonade fåret Dolly dök upp. Och en etisk debatt är inte skadlig, särskilt inte en där både forskare, politiker och allmänhet deltar, och förankrat i vad som faktiskt är möjligt och känt diskuterar under sakliga former, istället för att styras av fördomar, rädsla och ointresse för andras infallsvinkel. Den syntetiska biologin kan i bästa fall ge oss sådant som förnybara bränslen, vaccin och mediciner. Å andra sidan finns förstås risken för att kunskapen används i mindre ädla syften, och därför måste förstås en riskbedömning alltid göras, och de risker som finns måste få debatteras. I bästa fall i en saklig och respektfull debatt där både belsutsfattare, forskare och det civila samhället kan delta.
Referens:
Carole Lartigue 1,
Published online June 28 2007; 10.1126/science.1144622 (Science Express Research Articles)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar