Effektiv slump - hur man boardar ett flygplan snabbt
Människor som känner mig väl vet att jag kan ägna en del energi åt att fundera på hur man kan optimera ineffektiva processer, t ex i olika sorters köer. Det är antagligen därför som jag fascineras så av att man faktiskt kan modellera hur bilköer kan uppkomma och försvinna utan synbar orsak, eller som i det här fallet, hur man får effektivast möjliga ombordstigning på ett flygplan.
Att det minst effektiva är att börja med passagerna som sitter längst fram förstår man intuitivt, och det är förstås lätt att utan närmare eftertanke anta att motsatsen då är det mest effektiva. Så är emellertid inte fallet, visar simuleringar gjorda av en astrofysiker. Faktum är att ombordstigning i ordningen bakifrån och framåt är det näst värsta sättet ur effektivitetssynpunkt.
Den optimala boardingmetoden skulle vara 4-10 gånger snabbare (beroende på planets storlek) än den mest ineffektiva, och innebära att man släppte på tio passagerare* åt gången med platser på varannan rad, eftersom det kräver en del utrymme att lägga upp bagage på hyllorna. På det viset skulle man slippa stå och vänta på att få lägga upp sitt bagage.
Intressantast i mitt tycke är ändå att det visar sig att det kan vara effektivt att låta slumpen styra. Slumpmässig boarding är definitivt effektivare än de konventionella metoderna, eftersom det sprider ut passagerna över hela planet istället för att koncentrera dem till avgränsade sektioner.
Den som vill läsa mer om saken kan göra det här. Och för den som till äventyrs undrar över simuleringsmetoden så kan jag berätta att det var Markov Chain Monte Carlo optmering som användes.
*Jag antar att om planet är tillräckligt stort måste man kunna låta fler än tio gå på åt gången, på de riktigt stora planen som används vid tex transatlantiska flygningar händer det ju att det är åtta platser på varje rad, och då känns tio passagerare som lite lite.
