Nobelpriset i fysiologi eller medicin

Årets nobelpris i fysiologi eller medicin belönade upptäckter om hur immunförsvaret (vår kropps system för att skydda oss mot tex virus och bakterier) aktiveras. Ralph M Steinman (som tyvärr hann avlida ett par dagar innan priset tillkännagavs) får ena halvan för sin upptäckt av dendritceller på 70-talet. Dendritceller finns utspridda i kroppen och upptäcker när något främmande kommit in i kroppen och aktiverar då det förvärvade immunförsvaret. Bruce A Beutler och Jules A Hoffman delar på andra halvan av priset för sina upptäckter om det medfödda immunförsvaret. Hoffmann upptäckte att mutationer i en viss gen (som kodar för en receptor som kallas Toll) gjorde att bananflugor inte kunde skydda sig mot infektioner. Ett par år senare visade Beutler att samma sak gäller för möss. Här är det relativt nya resultat från andra halvan av 90-talet som belönas. På SvD finns en bra sammanfattning. En mer utförlig beskrivning finns på nobelstiftelsens hemsida.

Geparder har mer genetisk variation än man tidigare trott

I Biologiundervisning nämns ibland Geparden (Acinonyx jubatus) som ett exempel på ett djur som har mycket låg genetisk variation. Det borde man sluta med nu. En ny artikel i tidskriften Molecular Ecology visar nämligen att den genetiska variationen är större än man trott. Författarna visar också att Geparder från Asien är genetiskt mycket olika de som finns i Afrika och de asiatiska individerna bildar en egen grupp i släktträdet. Den asiatiska geparden är utrotningshotad och finns numera bara i Iran, men hade tidigare en mycket större utbredning. Även i Afrika är olika underarter av Geparder mycket olika varandra. Studien inkluderade både nutida geparder och historiskt material från museum. Huvudorsaken till att denna studie visar att det finns mer genetisk variation än man tidigare trott, är att den undersöker gepardpopulationer som aldrig förut undersökts genetiskt.

Referens:

Charruau et al (2011) Phylogeography, genetic structure and population divergence time of cheetahs in Africa and Asia: evidence for long-term geographic isolates. Molecular Ecology 20: 706-724.

Julkalender

Imorgon är det den 1 december och dags att börja öppna första luckan om man har en julkalender. Förra året tipsade jag om kemijulkalendern som skapats av en student vid LTH. För de som gillade den så kommer här länken till årets julkalender. Den kallas inte längre kemikalender utan "LTHs julkalender" och har nya studenter som arbetat med den men den är säkert lika intressant. Sydsvenskan skriver om kalendern här.

Nobelpris för IVF

Årets nobelpris i fysiologi eller medicin går till Robert Edwards för utvecklingen av IVF, in vitro fertilisering, eller provrörsbefruktning som det ibland kallas. För ovanlighetens belönas något som väldigt många redan vet vad det är. Det handlar om tekniken att sammanföra ägg och spermier utanför kroppen och sedan sätta in embryon i livmodern. Detta är en upptäckt som har betytt mycket för ofrivilligt barnlösa par. Lite intressant är att SvD redan i går morse skrev att nobelpriset skulle gå till Robert Edwards. Tidningar har gissat rätt förut men det ovanliga är att istället för de spekulationer som alltid förekommer skrev SvD att de har källor till sina uppgifter.

Unik rysk samling av frukt och bär hotas

Långsiktiga satsningar är ibland mycket viktiga för forskningen, men något som byggts upp under många år kan ibland mycket snabbt förstöras. Ett aktuellt exempel är att Vavilov institutet i Ryssland riskerar att få sin experimentstation i Pavlovsk utanför St Petersburg förstörd för att man vill bygga bostäder på marken. Om detta kan man bla läsa i Science, SvD den 29 augusti, samt i dagens DN. På experimentstationen finns bla en av världens största genbanker för frukt och bär. Vissa växter kan bevaras genom att frön sparas medan andra växter som tex äppelträd och jordgubbar förökas vegetativt och för att bevara sorter av dessa måste de kontinuerligt odlas. Denna experimentstation har funnits sedan 1926 och har många växtsorter som samlats in under låg tid och som förädlats fram på institutet. Dessa sorter kan vara viktiga för framtida förädling och forskning och det vore en förlust för vetenskapen om de försvann. Troligen skulle de kunna flyttas till en annan plats, men det tar tid att flytta så många växter och försäkra sig om att de överlever så jag hoppas verkligen att institutet får tillräcklig tid på sig om en flytt blir nödvändig.

Ny art bildad från andra arter

Två olika arter av däggdjur kan oftast inte få någon avkomma tillsammans och om de får det är den oftast steril (tex en mula som har en häst och en åsna som föräldrar). Även om enstaka hybrider kan vara fertila är det mycket ovanligt att nya arter av däggdjur bildas genom att befintliga arter korsar sig och bildar hybrider som sedan fortsätter att föröka sig som en separat art. Det är inte vanligt hos andra djur heller men förekommer oftare hos fiskar än hos däggdjur. Nu har några forskare i Texas visat att en fladdermusart som heter Artibeus schwartzi som finns på några öar i Karibien har bildas genom att två (och kanske till och med tre) andra arter har hybridiserat. Genom att jämföra DNA har de sett att det DNA som finns i cellkärnan (den stora majoriteten av allt DNA) hos Artibeus schwartzi är en blandning av DNA från två andra kända arter medan det DNA som finns i mitokondrien (som bara ärvs från mor till barn) inte verkar komma från någon av dessa två arter utan från en tredje ännu okänd art. Artikeln är intressant eftersom den visar på ett ovanligt fenomen i naturen.

Referens:

Larsen et al. (2010) Natural hybridization generates mammalian lineage with species characteristics. PNAS 107:11447-11452

Vem blir doktorand?

Jag har läst en intressant analys från högskoleverket med statistik om vilka som påbörjar forskarutbildning. Den visar bl a att studenter med forskarutbildade föräldrar själva i betydligt högre grad än studenter som har föräldrar med lägre utbildning påbörjar forskarutbildning. Det är inte så överraskande slutsatser utan sådant jag redan visste men det är intressant att få exakta siffror på det.

Totalt är det 6% av studenterna med en grundutbildningsexamen som påbörjar forskarutbildning, medan andelen istället är 16% för studenterna som har föräldrar med forskarutbildning. Lägst övergång till forskarutbildning har kvinnor med föräldrar som har gymnasial utbildning eller lägre, där är det bara 3% av de med grundexamen som går vidare till forskarutbildning. En del av förklaringen är att föräldrarnas utbildningsnivå påverkar redan vilken grundutbildning man väljer. Bland de med föräldrar med forskarutbildning väljer större andel sådana grundutbildningar där det är vanligt att läsa forskarutbildning efteråt, t ex inom medicin och naturvetenskap. Men detta är inte hela förklaringen. Om man analyserar varje grundutbildningsexamen för sig så är det i de flesta fall fortfarande så att ju högre utbildning föräldrarna har, desto högre andel går vidare till forskarutbildning.

Som tänkbara orsaker till detta nämner de bl a att vilja nå lika långt som sina föräldrar, förebilder gör steget till forskarutbildning lättare, bättre information om vägen till forskarutbildning (särskilt viktigt om rekryteringsprocessen är otydlig).

För mig som inte har forskarutbildade föräldrar kan jag säga att förebilder var viktigast av ovan nämnda saker. Jag hade ju inga släktingar som förebilder i detta avseende men istället hade jag viktiga förebilder i doktorander på avdelningen där jag gjorde examensarbete samt vänner som påbörjat forskarutbildning strax innan mig. De gjorde att jag kunde se mig själv som doktorand. När andra som jag kan identifiera mig med lyckas med saker kan jag känna att kan de så kan nog jag också. För mig är förebilder fortfarande viktiga men för att fungera som förebild är identifikationen viktig. Jag har märkt att kvinnliga förebilder är mycket viktiga för mig, men tyvärr blir det ju färre och färre kvinnor som har kommit längre än en själv ju längre man kommer i forskarkarriären.

tips om kemijulkalender

Eftersom det snart är första advent så jag tycker det passar bra att tipsa om en julkalender med mer naturvetenskapligt tema än TVs och radios. En student i Lund har gjort en kemijulkalender där man genom att klicka på en luckorna kommer till en film som visar kemiexperiment. Man kan inte börja öppna de riktiga luckorna förrän den dag de ska öppnas men som ett smakprov finns en lucka "0" som man kan öppna redan nu. På Lunds universitets hemsida finns mer information. Jag tycker detta är ett lysande initiativ och kommer att följa julkalendern under december och hoppas att fler gör det.

Jubileumsdag för Darwin

Att 2009 är ett jubileumsår för Charles Darwin har väl de flesta redan läst om, men jag tänkte uppmärksamma att det faktiskt är idag som är den stora jubileumsdagen. Det var nämligen den 24 november 1859 som hans berömda verk "Om arternas uppkomst" gavs ut.

Varför försvinner inte kromosomerna

Årets nobelpris i fysiologi eller medicin går till Elizabeth Blackburn, Carol Greider och Jack Szostak för deras upptäckter om telomerer och telomeras.

Frågan som deras forskning har svarat på är hur kromosomerna bibehåller sin längd. Det är nämligen så att då kromosomerna kopieras vid celldelningen så kommer inte den allra yttersta delen av kromosomen med, alltså blir kromosomerna aningen kortare för varje celldelning. Om detta var den enda processen så skulle kromosomerna naturligtvis försvinna tillslut, men de gör de ju inte så något måste finnas som hindrar detta. Detta något är telomerernas (kromosomändarnas) uppbyggnad av repeterade sekvenser (hos människan TTAGGG som upprepar massor av gånger) tillsammans med enzymet telomeras som bygger upp telomererna igen genom att sätta dit nya DNA-byggstenar.

Intressant nog så lyckades DNs Karin Bojs förutsäga pristagarna i en artikel som publicerades igår. Det blir spännande att se om fysik- och kemipristagarna också blir några som nämnts i hennes text.

Ig Nobel prisen

I väntan på den riktiga nobelprisen så kan man läsa om vilka som fått årets Ig Nobel pris som delas ut för upptäckter som först får människor att SKRATTA och sedan TÄNKA. 2009 års pris delades ut igår. Som forskare på Sveriges lantbruksuniversitet får jag väl speciellt nämna priset i veterinärmedicin som tilldelas brittiska forskare som visat att kor som har namn ger mer mjölk än kor utan namn. En komplett lista (på engelska) finns här.

Choklad är nyttigt ...

... i alla fall om man haft hjärtinfarkt. Jag såg detta i dn och tänkte att det här måste jag läsa mer om. Så jag hittade artikeln i tidskriften Journal of internal medicine och det var intressant läsning så jag ska ge en kort sammanfattning som ändå säger lite mer än TTs telegram.

Forskarna har studerat 1169 patienter i Stockholm som överlevt en hjärtinfarkt mellan 1992 ocj 1994. Några dagar efter hjärtinfarkten fick de fylla i ett formulär med frågor om bl a hur ofta de åt choklad respektive andra sötsaker så som kakor, glass mm. Patienter med diabetes uteslöts för att inte blanda ihop effekten av sötsaker med eventuell efekt av diabetes (eftersom de råds att inte äta så mycket sött). Efter tre månade genomgick de en hälsoundersökning där man samlade in uppgifter om blodtryck, längd, vikt och tog blodprov. Forskarna har sedan följt upp hur många som har dött av hjärtsjukdomar och andra orsaker och hur många som haft hjärtinfarkt igen men överlevt. I de statistiska analyserna har de tagit hänsyn till bl a ålder, övervikt, rökning, komsumtion av alkohol, kaffe och andra sötsaker än choklad. Hur mycket choklad man åt var inte förvånande starkt korrelerat med hur mycket andra sötsaker man åt. Resultatet visar också tydligt att ju mer choklad man åt, desto mindre var risken att dö av hjärtsjukdom. Även den totala dödligheten var något lägre för chokladätare.

Som chokladälskare får jag naturligtvis vatten på min kvarn av sådana här resultat som stöder idén om att choklad är nyttigt. Även om jag lyckligtvis inte har haft hjärtinfarkt så tror jag att choklad nog kan vara nyttigt i alla fall. Om inte annat så är det ju gott.

Referens: Janszky et al. 2009. Chokolate consumption and mortality following a first acute myocardial infarction: the Stockholm heart epidemiology program. Journal of internal medicine 266:248-257

Ang att kejsarsnitt skulle ändra DNA

Idag har det figurerat en nyhet i de flesta tidningar jag sett där jag som genetiker känner att jag bör försöka klarlägga vad det handlar om. Det handlar om en artikel i Svenska dagbladet med rubriken "Kejsarsnitt kan ändra barns DNA" som sedan skrivits om i bla DN och Aftonbladet. Från alla dessa tidningsartiklar kan det vara svårt att förstå vad det handlar om. Pressmeddelandet från Karolinska institutet förklarar mer ingående, men för att vara helt säker på vad saken gäller så har jag läst publikationen i Acta Paediatrica. Det som det i själva verket handlar om är att barn födda med planerade kejsarsnitt har ökad metylering av sitt DNA i de vita blodkropparna vid födseln jämfört med barn födda med vaginal förlossning. Metylering innebär att metylgrupper (en kolatom och tre väteatomer) sätts fast på DNA spiralen. Metylering är en av de mekanismer som kan stänga av och på gener. Dvs det som forskarna på Karolinska har upptäckt är att det verkar vara så att barn födda med kejsarsnitt har fler avstängda gener vid födseln. De vet dock bara att den totala graden av metylering är större i de vita blodkropparna och inte vilka regioner av barnens DNA som är metylerade, dvs inte vilka gener som påverkas. Dessutom är det inte längre någon skillnad mellan de två grupperna barn efter några dagar. Eftersom de vita blodkropparna är en viktig del av immunförsvaret är det naturligtvis intressant att gå vidare med detta och undersöka om denna skillnad i hur generna är avstängda direkt efter födseln kan vara en del av förklaringen till ökad risk för t ex astma och allergier hos barn födda med kejsarsnitt.

Referens:

Schlinzig et al. Epigenetic modulation at birth, altered DNA-methylation in white blood cells after Caesarean section"

Acta Paediatrica 2009:98:1096-1099.

Högskole- och forskningsministern avgår

Jag har precis sett att högskole- och forskningsministern Lars Leijonborg avgår. Här är länk till pressmeddelandet. Jag trodde redan för någon vecka sedan att han snart skulle avgå nu efter att det blivit klart att ESS ska byggas i Lund, och jag fick alltså rätt eftersom ESS nämns i pressmeddelandet. Kl 10.30 ska det vara en pressträff.

tecknad film om Darwin

Som en del av firandet av att det i år är 150 år sedan av Charles Darwins bok "Om arternas uppkomst" publicerades samt 200 år sedan han föddes finns nu också en tecknad film om Darwin. Den heter "Darwin on the evolution trail" och finns på engelska, tyska eller franska. Jag tittade på den nu på morgonen och tycker att den var riktigt bra så jag rekommenderar andra att se den. Tillsammans med 2 andra korta filmer om evolution finns den på www.evolution-of-life.com. 

Folsyra kanske minskar risken för för tidig födsel

Kvinnor som är gravida eller planerar att någon gång bli gravida rekommenderas att äta tillskott av folsyra för att minska risken för ryggmärgsbrock hos fostret. Livsmedelsverkets råd finns här. Eftersom folsyran gör mest nytta om den tas även innan en graviditet så bör alla kvinnor som kan tänkas bli gravida i framtiden äta folsyra. Tidvis har det diskuterats i Sverige att berika mjöl med folsyra precis som man gör i vissa andra länder men för ett par år sedan bestämde man sig för att inte göra det utan istället föreslog livsmedelsverket att det skulle delas ut gratis folsyra till kvinnor i åldern 18-45 år. Tyvärr har inga pengar avsatts till detta och istället sade sig livsmedelsverket i september förra året planera informationssatsningar tillsammans med socialstyrelsen för att få kvinnor i barnafödande ålder att äta folsyra. Ännu har i alla fall inte jag som är en kvinna i målgruppen sett något av denna informationssatsning. Nu har det publicerats en artikel i PLoS Medicine som visar att risken för att föda för tidigt minskar om mamman ätit tillskott av folsyra minst ett år före graviditeten. Minskningen var störst för de mycket för tidiga födslarna (mellan vecka 20 och 28). Ju längre tid kvinnan åt folsyra, desto lägre blev risken att föda för tidigt. Detta är intressanta resultat, men det bör påpekas att det som bevisats är en korrelation som bevisats och inget orsakssamband. Precis som författarna själva påpekar så kan det vara så att de kvinnor som väljer att äta tillskott av folsyra även på andra sätt lever mer hälsosamt och att det i själva verket är något annat som påverkar risken för för tidig födsel. Forskarna har korrigerat för en rad faktorer som till exempel rökning, ålder och utbildning, men det finns naturligtvis en möjlighet att någon annan okänd faktor påverkar. Hur som helst så tycker jag att detta är forskning som har ett allmänintresse.

Referens:

Bukowski et al. 2009. PLoS Med 6(5):e1000061

Stor forskningsanläggning i Lund

Igår blev det klart att forskningsanläggningen MAX IV ska byggas i Lund. Lunds universitet, region Skåne, Vetenskapsrådet och Vinnova har slutit ett avtal om finansieringen. Här kan man läsa vad Lunds universitet skriver. MAX IV ska byggas på Brunnshögsområdet i Norra Lund. Mer om MAX IV och de  uvarande anläggningarna MAX I, MAX II och MAX III finns att läsa på hemsidan för MAX-lab. Att MAX IV byggs anses öka chansen för att en annan stor forskningsanläggning, ESS, också byggs i Lund. Detta fokuserar DNs artikel på. 

Symposium om Darwin i Stockholm 19-20 maj

Jag vill tipsa om ett symposium om Darwin och evolution som hålls den 19-20 maj på naturhistoriska riksmuseet i Stockholm med anledning av att det i år är 200 år sedan Charles Darwin föddes. Det kostar inget att delta och en hel del kända forskare kommer att hålla föredrag.

Att utnyttja akademiska titlar i tveksamma sammanhang

Trots att jag egentligen inte har tid att blogga just nu så kan jag ju inte låta dagens debattartikel i Expressen passera okommenterad. En svensk narkosläkare och docent i anestesiologi och intensivvård kände sig tydligen tvungen att utnyttja uppmärksamheten kring Darwins födelsedag för att få publierat att han inte tror på Darwins teori om evolutionen. Han skriver under som överläkare och docent (OBS anger inte i vilket ämne han är docent). För dagens ändamål har han också skapat en blogg där han utvecklar sina åsikter. Det är ju ett debattinlägg och sådana är ju till för att folk ska få uttrycka sina åsikter så jag kritiserar inte honom för att inte tro på evolution. Vi har både åsiktsfrihet och religionsfrihet i det här landet och jag har inga problem med att vissa människor vill tro på någon form av religiös skapelseberättelse. (Denna läkare redogör inte för sin religionstillhörighet men det vanligaste skälet till att inte kunna acceptera Darwinistisk evolution verkar vara att man anser att den krockar med ens religiösa övertygelse). Det jag har något emot är när man utnyttjar akademiska titlar (i det här fallet en docenttitel) för att torgföra privata åsikter som inte alls har med ämnet för den akademiska titeln att göra. Genom att utnyttja sin akademiska titel så försöker man ge vetenskaplig tyngd åt sina argument trots att man kanske har ytterst begränsade kunskaper om det ämne man skriver om. Vad ovannämnda läkare är docent i nämns inte i varken debattartikeln eller hans blogg utan det har jag letat reda på själv genom att hitta honom på en lista med evolutionsmotståndare han nämner på sin blogg samt verifierat genom att kollat på sahlgrenskas lista över docenter. Listan på evolutionsmotståndare är för övrigt full av människor som utnyttjar sina akademiska titlar i diverse helt ovidkommande ämnen (jag har kollat igenom listan och bara en minoritet är någon typ av biologer), men på den listan står det åtminstone utskrivet vad de är professorer, doktorer mm i, vilket det inte gjorde för denna läkare i Expressens debattartikel. Om jag skulle skriva en debattartikel om t ex energipolitik (för att ta ett aktuellt ämne som jag faktiskt i min ungdom skrivit debattartiklar om) skulle jag absolut inte använda mig av min doktorstitel (som är i genetik).

Darwins födelsedag

Idag är det 200 år sedan Charles Darwin föddes i den engelska staden Shrewsbury. Jag vill ge en eloge till Svenska dagbladet som har uppmärksammat Darwins födelsedag ordentligt med både en understeckare, ett blogginlägg och en "testa dig själv" med fem frågor om Darwin. Jag har inte så mycket tid att skriva nu men lovar att jag kommer att skriva mer om Darwin under 2009.